Dom senaste nätterna har jag inte somnat förrän 2-3 och jag vet inte varför. Ikväll hoppade jag i säng vid 22 tiden, men nu ligger jag här klarvaken ändå. Tankarna snurrar och så tror jag lite att det beror på att Liv somnar allt senare på kvällarna och att jag vill ha lite egentid. Få vara för mig själv ett litet tag.

 

Det är så jävla mycket som ska göras här hemma att jag inte vet vart jag ska börja, så då sätter jag mig bara ner på kvällarna i ren protest ungefär. 

 

Det är snart den där förbaskade loppisen jag anmälde mig på. Vilket betyder att jag måste städa ur hela huset på saker jag vill få bort, sätta prislappar, städa i garaget m.m 

 

Jag har en tvättstuga som är överfull! En tvättmaskin som inte tvättar rent, en torktumlare och ett torkskåp ur funktion och EN jävla tvättställning, vilket gör att jag kan tvätta högst en tvätt om dagen innan det blir torrt.

 

Jag har ett halvt tapetserat rum då jag inte har tid att fortsätta eftersom att jag i princip är blind så fort det skymmer så måste jag tapetsera dagtid och det har jag definitivt inte tid med, vilket resulterar i att alla saker som stod i Livs rum nu står i hallen och det gäller att ha skills för att hoppa över och krypa under allting som står i vägen för att komma till köket, alltid lika trevligt på morgonen. 

 

Jag har ett kök att måla om, ett hus att försöka hålla rent och alltså. Det går faktiskt inte. Inte själv! 

 

Jag älskar Liv mer än allt på jorden men hon är otroligt tidskrävande. Jag kan sätta henne i gåstolen och då är hon nöjd i, på sin höjd, 10 minuter. Då har jag tid att kasta in en disk och inte så mycket mer. Annars är det bus och lek nonstop som gäller heela dagen och de få och väldigt korta stunder hon sover, ja då passar jag på att äta frukost, tidigast kl 1 på dagen eller typ andas och upprepa "gosfraba" för mig själv. 

 

Och ja, jag vet att hon kommer att bli äldre, och börja kunna roa sig själv lite mer, men just nu känns det väldigt, väldigt långt borta och jag måste få ventilera av mig, annars blir jag galen. 

 

Och jag hatar, hatar, hatar!(!!!) Roberts jobbtider. Han åker iväg halv 3 på natten och kommer hem fram mot eftermiddagen på dagen och då är han trött och sover oftast någon/några timmar sedan går han och lägger sig tidigt. Och det är helt förståeligt. Men jävligt frustrerande. Och nästa vecka är det 11-12 på morgonen han far iväg och kommer hem runt allt från 2 till 4 på natten och då sover han ju såklart tills han ska iväg igen. Och som jag säger, det är förståeligt att han måste sova. Men jag önskar ingenting hellre än att han hade ett vanligt jävla jobb. 

 

Jag hade liksom glömt hur det var...