Vi är påväg till stan för att bekräfta faderskap.. Sådär en 4 månader efteråt.Det känns inte riktigt som att det har vart prio ett förut och allt som inte har vart prio ett har helt enkelt glömts bort. Trots en massa påminnelser, ehum.Jag är för övrigt sjukt sugen på att fönstershoppa på loppisar så jag hoppas att några i stan har öppet. Sedan ska Liv till vårdcentralen i Junsele, varför vet jag inte men vi hade fått en kallelse iallafall. Och jag är typ överlycklig att det händer grejer, även om det bara är vardagssaker. Nu har man suttit instängd i ja, i princip 4 månader. Nu jävlar.
