Det blev jag och Liv ikväll. Robert är ute och roar sig...

Missförstå mig inte, klart han ska få vara ute och ha kul. Men jag är lite avundsjuk. Det är så lätt för honom att bara släppa allt och göra sitt.

Jag har varit med Liv exakt dygnet runt sedan hon föddes. Med undantag från när hon låg på intensiven då jag inte kunde. Det låter som att jag tycker att det är jobbigt. Det är det inte, Liv är den allra underbaraste människa att vara upp i. Och jag älskar henne så mycket att det inte finns ord som kan beskriva och tre triljoner gånger om. Kanske lite för mycket till och med. Men en 3 timmar hade jag velat haft.. och stänga in mig på ett rum, bara få vara, vila, pyssla lite, rita lite, ja vad som helst, utan obligationer. Det vill jag, bara vara jag, en liten, liten stund.