Hemma i skogen.

Men det var då själva fan, nu är det fjärde gången jag har skrivit och den här värdelösa appen har raderat allting.

Hur som helst så är Livs operation uppskjuten tills efter nyår. Det hände tydligen sällan att en operation blev uppskjuten så många gånger, men det hände oss.

Vi flög hem från Göteborg i tisdags och Liv lades in på Sundsvalls sjukhus för uppsikt eftersom vi tyckte att hon blivit sämre. Men nu är vi hemma och trots omständigheterna så är det bra mycket skönare att vara hemma här än inlagd på sjukhus tills operation ska ske. Vi har stenkoll på hur läget inte får vara med Liv och skulle det mot förmodan bli sämre eller vi känner att vi håller på att bli knäpp i huvudet så får vi ju komma in på en gång.

Liv har iallafall vart piggare dom senaste dagarna och det är skönt som fan, kanske att den ökade dosen medicin hjälper ändå.

Men fan så dom har lekt med ens psyke! Ja, inte med mening förstås. Men gud så slut jag är i kropp och psyke efter den här resan, jag har helt och fullt ställt in mig på operation 3 gånger. Den fjärde gav jag upp och förstod att det inte kommer att ske. Jag har aldrig vart så trött och orkeslös som jag är nu, ändå har jag sovit hela nätter i två dagar, jag har verkligen noll energi.

Men det är bara att försöka slappna av, skönt att det är jul och mysdagar framöver och allra skönast är det nog att Robert är ledig, så man får hjälp.





Sådan far sådan dotter, jävla sötskitar <3

Får vara nog med jäkelskapen för er, hoppas verkligen julhelgen är så lugn det bara går med allt besvär ni fått stå ut med. Det har ni verkligen förtjänat =)