Jag har gått och småtänkt lite på det fram och tillbaka sedan Liv föddes, vad fan ska jag göra när föräldradagarna tar slut? Det slog mig idag (Jag förtränger gärna sånt jag inte vill veta av tills det inte går längre, skitbra egenskap kan jag tycka, förmodligen därför jag fortfarande är tjock också) att det finns absolut inga föräldradagar kvar att ta ut efter januari. Jahapp, då står jag där utan någon inkomst what so ever.

 

Så.jävla.bra.planerat.

 

Jag har försökt skriva in mig på arbetsförmedlingen sedan Liv började på dagis, vilket är några veckor sedan, men varje gång jag har gått till arbetsförmedlingens "självbetjäningsjox" som ligger på forum så har ingen suttit vid informationsdisken. Och andra sidan kan dom inte hjälpa mig med ett skit, efter 90 dagar inskriven så kan jag få ca 2-2500:- i månaden för att praktisera på en arbetsplats där jag med minsta sannolikhet har en möjlighet att få ett jobb ens.

 

Nej, jag har dragit ut på det här alldeles för länge, men som den socialt inkompetenta jävla idiot jag är så tar det emot som fan att knacka dörr, skryta om mig själv och lämna CV. Får ångest av tanken att behöva vara social och trevlig, helst skulle jag vilja sitta i hörnet av en dunkel källare och arbeta med något där man slipper social kontakt, privatiserad obducent skulle nog passa mig ypperligt, bortsett från den där "skära i döda människor" biten...

 

Det återstår nog bara att dra på ett leende och gå och knacka dörr, man kan ju inte få mer än ett nej. Då har jag ju iallafall försökt.