Här kommer skatteåterbäringen.

men jag fick tydligen en tusenlapp mer än vad det stod att jag skulle få! Fast det var jag skyldig mamma så det sket sig ju litegrann.

Jag trodde att det skulle bli skitskönt att få sluta gå på schema, så jävla lat som jag är. Men icke! Det känns bara tomt, och jävligt tråkigt att man inte längre vet när man ska få jobba osv. Inte vet man heller hur mycket lön man får i fortsättningen så jag kommer aldrig någonsin att kunna flytta hemifrån, typ.

Jag blir den här wierda kärringen "hon, hon som är 47år och bor hos sin mamma, hon, hon brukar sitta i mörka gränder och gnaga på knaperstekt bacon och ropa PÄRONSAFT så fort någon går förbi"....